Klockan 20.00 på kanal 5 går de ett ganska underhållande men lite smått sorgligt program, kallat "Färjan" Det brukar jag titta på. Igår handlade de mest om en kvinna vid namn Rut, som åker med båten väldigt ofta. Jag förstår inte vad hon får pengar ifrån, eftersom hon inte verkar ha nåt jobb...? (Hon åker ju alltid båt...!?) Hon verkar inte ha alla hästar i hagen heller , om du frågar mig. Men de kanske bara e min fördomsfullhet som spökar. Hon kanske visst har ett jobb o hon kanske visst har alla hästar i hagen. Men jag e tveksam. Skitsamma. Igår fick man reda på att hon var väldigt troende (de ante mig) och att hennes uppgift, "kall" var att försöka få folk att förstå att gud älskar dem, no matter what. Helt plötsligt, när hon stod o pratade m folk så sa hon -Men du vet väl att gud älskar dig? Bla bla bla.... För en troende kanske de låter jättefint o vackert. I mina öron låter de mest lite patetiskt.
Men! Programet ger mig lite underhållning i en timme, även om de flesta medverkande känns lite sorgliga. Då menar jag även resenärerna. Skitsamma. Jag gillar måndagar kl 20.00. För då får jag titta på "Färjan" och gotta mig lite i andras bekymmer lr glädje.
Här har jag skapat lite plats för mina grubblerier. Stora och små. Långa och korta. Smala och tjocka. Alla får de vara med.
tisdag 25 november 2008
måndag 27 oktober 2008
Dubbelmoral? Oh yes!
Jag har alltid trott att jag är en kvinna utan dubbelmoral. Att jag är en ädel kvinna utan konstiga eller oförsvarbara åsikter. Att jag är en hyvens tjej helt enkelt.
Jag är Hälsoterapeut till yrket o försöker leva upp till det oxå. Jag gillar inte tillsatser, vaken i mat eller kosmetika/hudvård. Jag försöker undvika det så gott det går och jag rekommenderar det inte till någon annan heller.
Men häromdagen sprack det. (de va inte första ggn, men ändå)
Jag åkte till Mc Donalds och åt. Sen åkte jag direkt till Hälsomässan.
Men jag måste ändå säga att nånstans står jag lite för min dubbelmoral.
Jag är ju trots allt bara människa jag med.
Jag är Hälsoterapeut till yrket o försöker leva upp till det oxå. Jag gillar inte tillsatser, vaken i mat eller kosmetika/hudvård. Jag försöker undvika det så gott det går och jag rekommenderar det inte till någon annan heller.
Men häromdagen sprack det. (de va inte första ggn, men ändå)
Jag åkte till Mc Donalds och åt. Sen åkte jag direkt till Hälsomässan.
Men jag måste ändå säga att nånstans står jag lite för min dubbelmoral.
Jag är ju trots allt bara människa jag med.
onsdag 1 oktober 2008
NEJ!!
Varför kan jag inte lära mig att säga NEJ!? Ska de va så jävla svårt!? VA!?
Bara för att jag inte lyckades forma min mun till dessa tre bokstäver igår kväll så kommer det en försäljare till oss ikväll , som ska städa vår soffa.....!?
Jovisst, de e gratis o vi behöver inte köpa något....Men ändå!
Fan, fan, fan!
Ibland blir jag så trött på mig själv!
Bara för att jag inte lyckades forma min mun till dessa tre bokstäver igår kväll så kommer det en försäljare till oss ikväll , som ska städa vår soffa.....!?
Jovisst, de e gratis o vi behöver inte köpa något....Men ändå!
Fan, fan, fan!
Ibland blir jag så trött på mig själv!
fredag 12 september 2008
Hm...
De e förskräckligt va de bloggas på den här sidan....
De e ju knappt så att folk hinner läsa ikapp...
Ja vet!
Jag ska kamma mig o sätta igång me bloggandet...
Promis! (fingrarna i kors)
De e ju knappt så att folk hinner läsa ikapp...
Ja vet!
Jag ska kamma mig o sätta igång me bloggandet...
Promis! (fingrarna i kors)
fredag 22 augusti 2008
Snart...
Inom en väldigt snar framtid kommer här bloggas om en resa till Rhodos, med "all inclisive", extra benutrymme i planet och en extremt snyggt solbränd kropp...
Snart....
Snart....
lördag 5 juli 2008
onsdag 11 juni 2008
Känslor
Jag visste det redan innan, men ändå kändes det som om jag blev överkörd igen.
Än en gång fick jag det bekräftat. Att du trots allt är en aningens bättre än jag.
Jag sliter med mina känslor. Du är inte ett dugg bättre än jag. Ingen är bättre än jag. Jag är minst lika bra som du och alla andra. Alla är bra på sitt sätt. Jag är jag. Du är du.
Ändå drar jag ner mig själv i träsket. Blir sårbar och ynklig. Tårar vill tränga fram istället för ilska.
Säg nåt då! Tala ut nån gång! Ligg inte bara där och låt dig bli trampad på. Stå upp för dig själv och dina känslor nångång! Det är fan på tiden!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)