Föda hemma?

Igår såg jag en dokumentär på kanal 5. Den handlade om kvinnor som väljer att föda hemma. Helt på egen hand. Ingen backup av barnmorska lr annan sjukhuspersonal. Läskigt och lite smådumt om du frågar mig. Men de verkade så himla säkra på sin sak. Kvinnan som startat en hemsida och grupp om detta menade på att kvinnor förr i tiden alltid hade fött hemma och enskilt, helt utan hjälp och att de var de mest naturliga. Vad hon bl.a inte talade om, var att många faktiskt strök med och dog, för att de just inte fanns nån hjälp att få om något hände.
De e ju självklart bra att man förbereder sig och har som mål att klara så mkt som möjligt på egen hand, eftersom de faktiskt är du som utför själva födandet och ingen annan. Men om de skulle hända något? Vad gör de då? En del av dem hade långt till sjukhus och skulle kanske inte hinna få hjälp i tid. Är de något som man är beredd att riskera? Inte jag iaf.
Nä, jag blev bara mer övertygad om att jag vill föda på sjukhus, där jag kan få hjälp direkt, om så krävs. Jag gillar inte sjukhus i vanliga fall, men i detta fall känns de som de ända rätta.

SUCK

Ibland blir man lite trött...
Igår skulle jag åka in till Norrköping o göra några ärenden, samt träffa en vän. Jag var inte så sugen på att åka/köra bil, så jag bestämde mig för att åka kommunalt. Kom på att de har en sån där quickomat på viberga och tänkte att de blir ju smidigt och bra att ladda kortet där. Först tänkte jag ta bilen upp, men ångrade mig och tog en promenad istället. Precis när jag gick in genom dörrarna till entrén så fick jag en olustig känsla i kroppen. - Skulle inte förvåna mig om automaten är trasig, tänkte jag för mig själv. Jag gick fram till automaten o tryckte på skärmen. " Automaten är för tillfället ur funktion" - Faaaaan!!
Jaha, vad gör jag nu? Inte SÅ sugen på att gå hem igen. Jag gick in till Kundtjänst-disken och tänkte att de kanske kan hjälpa mig.
- Hej! Jag undrar om ni kan ladda värdekort här?
- Nej, de får du göra ute i automaten därute.
- Ja, jag vet men den är ju trasig.
- Ja vi vet.
- Men vet ni när den kommer lagas då?
- Nej de vet vi inte.
- Nähe. Ok. Tack. Hej.
Jahopp. Va fan gör jag nu då?
Ringer min underbara sambo, som hämtar mig o kör mig till Pressbyrån, där jag kan ladda mitt kort och sedan ta bussen in till Norrköping.
Ja, ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig...

Ja ska bara...

Jag borde skicka ett brev till a-kassan, vattna blommorna, ta hand om disken i köket, laga lite middag, köra en tvätt i tvättmaskinen, städa, plocka undan kläder, osv osv.
Men istället så hänger jag på nätet o kollar en massa ganska onödiga sidor, tar en macka, lyssnar lite på musik, kollar på tv, hänger lite på nätet igen (de kan ju ha hänt nåt sen sist) osv osv.
Varför blir det alltid såhär!?
Men jag har faktiskt tvättat bilen o handlat idag...

Jösses

Igår kväll bänkade jag mig framför tv:n för att gotta mig i andras misslyckande (hehe)
Först va de "Sveriges värsta bilförare" o sen " Lyxfällan".
Vi kan börja med bilförarna.
Hur i helvete(!) har de lyckats få körkort överhuvudtaget, är min första tanke. Jag förstår att en del av det säkert är lite spel för galleriet, för att de ska bli bra tv....men hallå! Fatta o möta en sån där galning på vägen! De körde för fort, glömde blinka, svängde åt fel håll i rondell(!), stannade inte för gående vid övergångsställe, kunde inte skilja på höger o vänster, hade hunden i knät(!) osv osv. Ja herregud. Men som sagt. Lite underhållande e de ju allt. Om inte annat så framstår man ju själv som en grym bilförare i jämförelse.
Å så va de "lyxfällan"
Man blir ju mörkrädd. HUR kan man göra av med 50 000 kr på EN månad??? Det är för mig obegripligt!? Och då ska gudarna veta att jag inte är speciellt ekonomisk av mig.
Tjejen i förhållandet hade 2 jobb. Hon jobbade mellan 8-16, va hemma en sväng, för att sedan gå tilll nästa jobb ca 19 o jobba fram till 02-02.30!!! På de jobben fick hon ut ca 31.000 kr netto. Killen hade INGET jobb. Han hade startat eget m sin bror o väntade på att de skulle löna sig. (Vakna upp för helvete!) Hur fan kan man låta tjejen jobba 200 % o själv glassa runt utan inkomst? Och hur kan HON gå med på detta?
Jag har sett många avsnitt av detta program o blir lika förvånad varje gång. Hur tänker folk? Tänker de överhuvudtaget? Hur kan de sova om nätterna?
Jo, jag förstår att vem som helst kan hamna i en ekonomsik kris,men de här människorna verkar ju rent av dumma. På allvar!
Men men.....lite underhållande e de allt.
Ser fram emot nästa veckas avsnitt.

Kris

Jag har för tillfället en liten bloggutseende-kris.
Jag vrider o vänder o blandar färger o styr, men blir aldrig riktigt nöjd.
Kollar på andras bloggar o försöker inspireras, men de blir inte riktigt bra ändå.
Suck o stön.
Världsproblem, världsproblem.

Hippp hipp hurra...

....ida e de min födelseda!
De ska jag fira med bowling o mat på O´learys.
Jippi jay o hurra. Ida e de min födelseda!

Olydiga barn

I väntan på att få se på Britney Sperars dokumäntär i förmiddags, så kollade jag på Nanny. I detta avsnitt handlade de om 4 små bröder, som var mer vilda än tama. Jag missade början, så jag vet inte riktigt hur de kom sig att de va så busiga o olydiga. Vad jag förstod så va de mest mamman som behövde visa var skåpet skulle stå. Mitt under programmet, så säger min sambo
-Hur får man sånna där ungar??
Ja du, de undrar jag oxå! Är de så svårt o få lite hyffs på barnen? Tydligen! Eftersom vi snart ska bli föräldrar, så tänker (iaf jag) en del på uppfostran. Jag har många ggr analyserat mina vänner som har barn och hur de gjort i olika situationer. (Dock utan att dömma, vill jag strängt poängtera!) Mina vänner är underbara föräldrar, alla på sitt sätt! Men de e lite svårt ibland att låta bli att tänka på hur man själv skulle ha gjort i vissa situationer. Man vill ju gärna tro att man ska bli den där underbara modern , som gör alla rätt i alla situationer (yeah, right) Jag kommer självklart gå på alla nitar som finns att gå på, men man vill ju ändå va bra o lite klurig sådär. Jag vill va en skojig mamma, som inte alltid tjatar o tjafsar o gnäller. Men man har ju inte den blekaste aning om vad man får för typ. En snäll liten beskedlig unge som alltid gör som man säger, eller en ungjävel som alltid gör tvärt emot.....?! Den som lever får se, helt enkelt.
Jag hoppas iaf att de inte behöver gå så långt så att vi måste koppla in Nanny. Gu bevare!
Gott nytt år, föresten!